Nuvarande hantering av rygg- och nacksmärta på vårdcentraler (PHC) i Stockholm hämmas av långa väntetider och patienternas överdrivna tillit till att få träffa läkare och få bilddiagnostik, vilket ofta resulterar i lågvärdevård (low-value care).
Vårdcentralpersonal föreslog att legitimerade kiropraktorer och naprapater skulle kunna användas för triagering. Detta sågs som en lovande möjlighet att förbättra vården, lätta läkarnas arbetsbörda och minska lågvärdebehandlingar.Integrationen möter dock hinder på grund av personalens bristande kunskap om kiropraktorer och naprapater kompetens och oro för att denna förändring skulle utmana de etablerade gränserna för yrkesidentiteten inom vårdcentralsteamet.
