Kiropraktorakademins utbildningsplan innehåller bland annat information om utbildningens mål, utbildningsprogrammets huvudsakliga upplägg samt den examen som utbildningen leder till.
Programmets namn: Kiropraktorprogrammet
Programmets engelska namn: Study Programme in Chiropractic
Omfattning: 240 poäng varav 60 poäng på motsvarande avancerad nivå. 1,5 poäng motsvarar en veckas heltidsstudier (40 timmar) inklusive självstudier.
Beslutande organ: Programledning
Datum för fastställande: 2021-10-17
Senast reviderad: 2025-01-31
Gäller från: Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med höstterminen 2025.
Utbildningsspråk: Svenska
Utbildningsnivå: Eftergymnasial utbildning, 4 år
HOSP utbildningskod: 990
SUN- och ISCED-klassifiering: Enligt den nationella svenska utbildningsklassifikationen (SUN 2020) och UNESCO:s internationella standard för utbildningsklassifikation (ISCED 2011) klassificeras utbildningsprogrammet i kiropraktik som ISCED-nivå 7, underkategori 750, master- eller motsvarande nivå, professionell.
Utbildningslängd: 4 år
Studietakt: Heltidsstudier
Behörighetskrav: Grundläggande behörighet för högskolestudier
Huvudområde: Kiropraktik
Examen: Kiropraktorexamen
Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas:
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att:
Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:
Utbildningsmålen omfattar kunskaper och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt vad gäller prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering av smärttillstånd och funktionsrubbningar i det neuromuskuloskeletala systemet. Målen är utformade utefter fem kompetensområden; medicinskt, kliniskt, professionellt, hälsofrämjande och vetenskapligt.
För kiropraktorexamen ska studenten:
För kiropraktorexamen ska studenten:
För kiropraktorexamen ska studenten:
Kiropraktorakademins målsättning är att skapa en akademisk och yrkesinriktad utbildningsmiljö som kombinerar forskning, undervisning och praktisk tillämpning, samtidigt som den stimulerar ett aktivt och livslångt lärande hos studenterna.
Lärosätets ambition omfattar både grundläggande värden och nödvändiga resurser. De grundläggande värdena inkluderar engagemang, kreativitet, en positiv studiesocial miljö, jämställdhet och hållbar utveckling. För att stödja dessa värden tillhandahålls nödvändiga resurser såsom moderna lokaler, pedagogiskt material, teknisk utrustning och digitala verktyg för informations- och kommunikationsteknik.
En stark forskningsmiljö utgör en central del, där studenterna uppmuntras till ett vetenskapligt förhållningssätt och kontinuerlig utveckling. Samverkan med andra akademiska institutioner, yrkesorganisationer och det framtida arbetslivet är av stor betydelse, då detta bidrar till gedigna förutsättningar för lärande och professionell tillväxt. Lärosätet strävar ständigt efter att upprätthålla och vidareutveckla dessa aspekter för att säkerställa en högkvalitativ utbildning.
Utbildningsprogrammet är strukturerat i sex ämnesområden: kroppens anatomi och funktion, hälsa och sjukdom, kiropraktik, idrottsmedicin, vetenskaplig- och professionell utveckling. Bland dessa utgör kiropraktik huvudämnet och är det mest omfattande ämnesområdet. Kurser erbjuds både på grundläggande och avancerad nivå, där de avancerade kurserna sammanlagt omfattar 60 poäng. Studier på avancerad nivå inleds under termin 6 och inkluderar fördjupning inom ämnesområdena hälsa och sjukdom samt kiropraktik.
Ämnesområde inleder kiropraktorprogrammet och omfattar studier i människokroppens anatomiska uppbyggnad och fysiologiska funktioner. Grundläggande anatomiska kunskaper utgör en central grund i huvudämnet kiropraktik samt de medicinska kurserna. Ämnesområdet omfattar både systematisk anatomi – läran om kroppens organsystem och dess uppbyggnad – samt fördjupade studier av rörelseapparaten och nervsystemet. Vidare ingår studier av kroppens fysiologiska funktioner, med särskild betoning på muskel-, cirkulations- och andningsfysiologi. Dessa kunskaper skapar en grund för att förstå mekanismerna bakom patologiska tillstånd och utveckla ett integrerat kliniskt resonemang. Ämnesområdet inkluderar även tillämpad fysiologi och näringslära, vilket ger en djupare förståelse för hur fysisk aktivitet och kost påverkar människokroppens hälsa och funktion. Målet med kurserna inom ämnesområdet är att studenten tidigt ska utveckla ett analytiskt och funktionellt synsätt där förståelse för anatomiska och fysiologiska samband är i fokus.
Ämnesområdet inkluderar flera kurser såsom medicin och kirurgi, ortopedi, neurologi, reumatologi, och radiologi. Här studeras förekomst, riskfaktorer, symtom, diagnostik, behandling samt förebyggande hälsoåtgärder med särskilt fokus på de vanligaste folkhälsosjukdomarna. Stor vikt läggs vid diagnostiska metoder och differentialdiagnostik för att identifiera och särskilja sjukdomstillstånd som är relevanta inom den manuella medicinen. Ett centralt inslag är förståelsen för sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa och hur dessa påverkar varandra i ett personcentrerat och holistiskt vårdperspektiv. Ämnesområdet ger även en fördjupad förståelse för smärta som folkhälsoproblem, inklusive mekanismer bakom smärtupplevelsen, kroppens egna smärtlindringssystem samt möjliga behandlingsstrategier. Kunskap om ålders- och genusperspektiv samt aktuell forskning inom dessa områden är avgörande för den framtida kiropraktorn.
Huvudämnet kiropraktik är den mest omfattande delen av kiropraktorprogrammet. Målet är att utveckla studentens förmåga att diagnostisera och behandla smärttillstånd samt funktionella störningar i det neuromuskuloskeletala systemet, inklusive tekniker såsom palpation, mjukdelsbehandling, stretching, mobilisering och justering/manipulation.
Ämnesområdet inkluderar kurser inom fördjupad diagnostik och analys (FDA), såsom bild- och lab diagnostik samt biomekanik. Dessa moment ger en bredare förståelse för skador, deras orsaker och hur de kan utvärderas och behandlas på ett effektivt sätt.
Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) ingår även i ämnesområdet, vilket ger studenten möjlighet att tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper i en klinisk miljö för att främja ett djupare och mer meningsfullt lärande. VIL påbörjas under termin 2 och bidrar till en tidig utveckling av professionell identitet och förståelse för framtida yrkesroller. En viktig del är att stärka de kliniska färdigheterna genom att koppla samman teori och praktik i patientmöten, både individuellt och i multiprofessionella sammanhang. Under termin 7 och 8 genomförs ett examensarbete om 15 poäng, vilket syftar till att utveckla studentens förmåga att självständigt integrera och tillämpa vetenskapliga metoder.
Ämnet berör grundläggande aspekter av skador kopplade till idrott och fysisk aktivitet, inklusive orsakerna bakom deras uppkomst. Syftet är att ge kunskap för att kunna tolka kliniska symtom, ställa diagnoser och föreslå passande behandlings- och rehabiliteringsmetoder. Studierna ger också en bredare förståelse för kroppens naturliga struktur och funktion, med särskilt fokus på det neuromuskuloskeletala systemet.
Ämnesområdet integreras genomgående i utbildningen, från termin 2 till termin 6, med syftet att utveckla ett reflekterande och vetenskapligt förhållningssätt. Förmåga till kritiskt tänkande, vetenskaplig metodik, informationssökning och analys av forskningsartiklar, samt grundläggande statistik, är av stor betydelse. Dessa färdigheter utgör en central del av examensarbetet under termin 7 och 8 inom kiropraktik och rustar den blivande kiropraktorn att självständigt granska och utvärdera både grundläggande och klinisk forskning inom området. En viktig målsättning är att stärka förståelsen för vetenskap och evidensbaserad praxis samt dess avgörande roll i det kommande yrkeslivet.
Samtidigt som den vetenskapliga utvecklingen fortskrider, löper ämnesområdet professionell utveckling genom hela utbildningen och utgör en grund för kiropraktorns yrkesidentitet. Detta område omfattar samtliga terminer och bygger på ett holistiskt och patientcentrerat synsätt. Studierna fokuserar på kommunikation och bemötande av patienter med neuromuskuloskeletala besvär, yrkesrollens ansvar, relationen till det omgivande samhället och myndigheter samt juridiska och etiska aspekter. Även självkännedom och professionellt förhållningssätt betonas. En central del är att främja en reflekterande och akademisk inställning till livslångt lärande, vilket är avgörande för att bidra till utvecklingen av evidensbaserad kiropraktik och manuell medicin.
För att skapa en tydlig struktur och sammanhang mellan programmets olika delar är utbildningen uppdelad i fem kompetensområden, vilka fungerar som en röd tråd genom kurserna. Dessa bygger bland annat på kompetensramverket CanMEDS sju roller, som omfattar de färdigheter och kunskaper som krävs för att utöva kiropraktoryrket på ett professionellt sätt. Dessa roller och kompetenser integreras och utvecklas kontinuerligt genom hela utbildningen för att främja ett ansvarsfullt och reflekterande förhållningssätt inom kiropraktik.
Bilden illustrerar utbildningsmålen utformade kring fem kompetensområden.
För den kompetenta kiropraktorn är det centralt att ha goda anatomiska, fysiologiska och medicinska kunskaper för att på bästa möjliga sätt hjälpa patienter med besvär i det neuromuskuloskeletala systemet och förebygga ohälsa. Stort fokus läggs därför vid människokroppens uppbyggnad och funktion, från cellulär till biomekanisk nivå. Centralt är att ha såväl breda som fördjupade kunskaper inom hälsa och sjukdom samt om samspel med det omgivande samhället ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Kiropraktorutbildningen ska förbereda studenten för och ge goda kunskaper om hälsofrämjande insatser samt vikten av tidiga insatser vid risk för ohälsa, för att förhindra neuromuskuloskeletala besvär, förkorta sjukdomsperioden och/eller lindra patientens besvärsgrad. Stor vikt läggs vid förståelse för hur människors olika fysiska och psykiska förutsättningar, samt andra faktorer, kan påverka hälsotillståndet. Vidare ska den kompetenta kiropraktorn ha god förmåga att informera och vägleda patienten i hälsofrämjande åtgärder såsom fysisk aktivitet och livsstilsinriktad rådgivning samt, i samverkan med patienten, sätta upp realistiska hälsofrämjande mål. Inom hälsofrämjande insatser ingår även utbildning för att stärka studentens egen hälsa.
Den kliniska kompetensen innebär att kunna integrera samtliga kompetensområden i mötet med en patient, grupper av patienter eller som klinisk expert i multiprofessionella samarbeten. Den kompetenta kiropraktorn ska kunna applicera basvetenskaplig kunskap, klinisk vetenskap och färdigheter samt ha ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt i arbetet med att ge en patientsäker, personcentrerad och god “likvärdig vård”. Centralt i den kliniska kompetensen är att genom god kommunikativ och pedagogisk förmåga ta en tillfredsställande och adekvat anamnes samt att utföra och kritiskt tolka den diagnostiserande undersökningen.
Ett professionellt förhållningssätt är en kompetens och huvudspår genom hela kiropraktorprogrammet och genomsyrar alla kurser. Det är ett holistiskt, humanistiskt begrepp som inbegriper bemötande och kommunikation med patienter, hantering av yrkesrollen, förhållningssätt i relation till samhället och olika myndigheter, juridiska och etiska aspekter samt självkännedom. Den studerandes professionella utvecklingen tränas integrerat i flera sammanhang och återspeglas i lärandemålen.
Den kompetenta kiropraktorn ska kunna kombinera vetenskaplig kunskap med klinisk kompetens och kunskap om patientens unika situation för att kunna ge bästa möjliga vård och behandling. Genom ett vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att söka vetenskaplig information, kan kiropraktorn fatta kliniska beslut som är baserade på bästa möjliga evidens, samtidigt som patientens intressen tas i beaktande. Vetenskapliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt möjliggör också för kiropraktorn att kunna bidra till att skapa, tillämpa och sprida forskningsresultat som är av vikt för hälso- och sjukvårdens utveckling.
Kiropraktorprogrammets pedagogiska profil utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kunskap, lärande och undervisning. Detta synsätt betonar hur lärande formas i interaktion mellan individer samt hur sammanhang, kontext och miljö påverkar både vad och hur en individ tillägnar sig kunskap. Kiropraktorns yrkesroll ställer höga krav på kompetens, och den snabba kunskapsutvecklingen inom fältet gör det nödvändigt för studenten att utveckla förmågan att självständigt och tillsammans med andra söka information, analysera den kritiskt och reflektera över sitt lärande.
Lärande är en individuell process som sker i samspel med omgivningen och innefattar både intellektuell och emotionell bearbetning. Programmet syftar till att stödja den studerandes utveckling och stärka självkännedom genom att skapa en medvetenhet om mångfald, egna värderingar och professionella förhållningssätt. Detta ger förutsättningar för studenten att reflektera över sitt beteende och sin roll i samarbeten med andra människor.
Kiropraktorprogrammet sätter studenten i centrum. Undervisningen bygger på en studentaktiverande och problembaserad metodik där den studerande förväntas ta ett aktivt ansvar för sitt eget lärande och utveckling. Genom att använda pedagogiska metoder som uppmuntrar till självständighet och livslångt lärande skapas en stabil grund för vetenskapligt och kritiskt tänkande, vilket är avgörande för en framgångsrik yrkesutövning.
Genom hela kiropraktorprogrammet finns en strukturerad progression som omfattar:
Progressionen tydliggörs genom en genomtänkt koppling mellan nivåsatta lärandemål och val av undervisnings- och examinationsformer. Utbildningen är uppbyggd kring huvudområdet kiropraktik och utgår från manuellmedicinska problemställningar. Kursernas inbördes ordning är planerad utifrån behovet av progression, fördjupning och integrering mellan kiropraktik och andra ämnesområden, vilket successivt ökar både komplexitet och självständighet.
En central princip för progressionen bygger på etablerade kunskapstaxonomier, vilka strukturerar lärandet i hierarkiska nivåer. Programmet inspireras av olika taxonomiska modeller, såsom Blooms reviderade taxonomi, SOLO-taxonomin och Millers pyramid. Även om dessa modeller används integrerat och anpassat, har Blooms taxonomi en ledande roll där kunskap indelas i nivåerna: fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och kritisk värdering.
Utbildningen är utformad så att de enskilda kurserna bygger vidare på tidigare inhämtad kunskap, där teorier och färdigheter återkommer och fördjupas i olika sammanhang. Under utbildningens gång, särskilt från och med avancerad nivå (termin 6), ställs ökade krav på studenternas förmåga att systematiskt integrera tidigare kunskaper och färdigheter i nya kliniska situationer.
Programmet inleds med kurser som ger grundläggande kunskaper inom ämnesområdena kroppens uppbyggnad och funktion samt kiropraktik. Här ingår även en introduktion till professionella och vetenskapliga kompetenser. Det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inleds redan under termin 2 och fortlöper genom hela programmet, med avslutning i termin 8. Kurser inom hälsa och sjukdom löper parallellt genom utbildningen (termin 2–8) för att ge en bred och djup medicinsk kompetens.
Studenten tränas kontinuerligt i att förstå, sammanställa och tillämpa faktakunskap inom manuellmedicinsk undersökning, behandling och rehabilitering. Från termin 3 ingår längre placeringar inom den verksamhetsförlagda utbildningen, där särskild vikt läggs vid analytisk förmåga utifrån en personcentrerad manuellmedicinsk arbetsmodell. För att forma en kritiskt tänkande och reflekterande kiropraktor påbörjas den vetenskapliga utbildningen redan i termin 1 och löper genom hela programmet, med successiv fördjupning som kulminerar i ett självständigt examensarbete under det sista året.
Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. Inom kiropraktorprogrammet sker VIL genom verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök och auskultationer.
VIL/VFU är en central och integrerad del av utbildningen och introduceras redan under termin 2. Huvuddelen av den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs vid lärosätets egen patientklinik under termin 2–6 (grundnivå), där studenterna får möjlighet att tillämpa sina kunskaper i en klinisk miljö. Auskultation hos yrkesverksamma legitimerade kiropraktorer sker varje termin för att tidigt skapa en tydlig koppling mellan utbildningen och den framtida yrkesrollen.
Under termin 7–8 (avancerad nivå) utökas den verksamhetsförlagda utbildningen med längre auskultationsperioder hos legitimerade kiropraktorer och andra vårdgivare inom närliggande professioner. Denna fördjupade kontakt med yrkesverksamma inom fältet ger studenten värdefull praktisk erfarenhet och stärker den samarbetsförmåga som krävs i rollen som legitimerad kiropraktor.
Kiropraktorprogrammet använder varierande arbetsformer som stimulerar studentaktivitet, fördjupar lärandet och främjar samarbete. Undervisnings- och läraktiviteter anpassas efter kursens syfte, lärandemål och innehåll, med ett primärt fokus på problembaserat lärande (PBL). Exempel på studentaktiva pedagogiska metoder inkluderar inverterade klassrum och teambaserat lärande (TBL).
Utöver dessa metoder används fler undervisnings- och läraktiviteter där studenten är aktiv i sin kunskapsutveckling med stöd av handledare och lärare. Exempel på detta är grupparbeten, laborationer, projektarbeten, tematiska studier och seminarier. Vissa kunskaper inhämtas även självständigt genom litteraturstudier, interaktiva medier och webbaserade resurser.
Den praktiska undervisningen inom programmet bygger på ett problembaserat perspektiv, där färdighetsträning, praktiska övningar och patientfall används för att skapa ett autentiskt och meningsfullt lärande. Funktionella aspekter betonas, och studenternas förmåga att analysera och lösa patientrelaterade problem utvecklas genom hela utbildningen.
Föreläsningar integreras ofta med studentaktiva moment såsom bikupediskussioner (parvisa samtal), mentometerknappar för att öka engagemanget samt formativa bedömningar med direkt återkoppling genom digitala verktyg som Socrative och Mentimeter.
Den övergripande pedagogiska målsättningen för kiropraktorprogrammet är att ge studenterna förutsättningar att ta ansvar för sitt lärande, utveckla ett personcentrerat synsätt och kombinera engagemang med empati i sitt yrkesutövande. Vidare ska studenten utvecklas till en vetenskapligt och kritiskt tänkande individ, både under utbildningen och i sin kommande yrkeskarriär. En kompetent kiropraktor ska känna sig trygg i sin professionella roll, vara ödmjuk i samarbetet med kollegor inom vården och ha en god kommunikationsförmåga gentemot både patienter och andra yrkesgrupper.
Bedömning och examination inom kiropraktorprogrammet genomförs systematiskt inom varje kurs för att säkerställa en rättssäker och transparent process. Formativa bedömningar och summativa examinationer kopplas tydligt till lärandemål, undervisnings- och läraktiviteter samt examination (konstruktiv länkning). Studenternas teoretiska kunskaper, kliniska färdigheter och analytiska förmåga bedöms löpande under hela utbildningen, där problemorienterade frågeställningar och ett holistiskt perspektiv står i centrum.
I de teoretiska delarna av utbildningen är skriftliga examinationer vanligast, men även inlämningsuppgifter och grupparbeten med både skriftlig och muntlig presentation förekommer. Ofta kombineras olika examinationsformer, exempelvis genom obligatoriska individuella och gruppbaserade inlämningsarbeten som kompletteras med en skriftlig tentamen. I de praktiska kurserna sker examinationen både genom skriftliga prov och genom ett eller flera praktiska delprov där studentens kunskap, färdighet och professionella förhållningssätt bedöms.
Inom ramen för VIL/VFU bedöms studentens kliniska färdigheter, värderingsförmåga och professionella förhållningssätt kontinuerligt genom delprov och ett slutprov i varje årskurs. Examinationen fokuserar främst på att ge den studerande att visa sin förmåga att handlägga autentiska patientfall i en klinisk kontext. Därutöver genomförs patientsimuleringar och patientfallsdiskussioner, samt även genom strukturerade färdighetstester såsom Objective Structured Clinical Examination (OSCE) i en simulerad miljö. Bedömningen tar särskild hänsyn till flera centrala aspekter av studentens kliniska kompetens. Detta inkluderar patientbemötande, undersökningsförmåga och selektivitet i undersökningen. Vidare utvärderas diagnostisk förmåga, inklusive differentialdiagnostiska överväganden, samt förmågan att planera och genomföra behandling samt studentens förmåga att informera och motivera patienten.
Kiropraktorns kommunikativa och pedagogiska färdigheter värderas högt, då de är avgörande för att kunna erbjuda evidensbaserad vård av hög kvalitet. Studentens progression dokumenteras i en lärandeportfölj, där utvecklingen i relation till programmets centrala kompetenser följs upp och återkopplas kontinuerligt under hela utbildningen.Examinationen sker utifrån i förväg fastställda och för studenten tydliga bedömningskriterier. Vid underkänt resultat på en ordinarie examination ges möjlighet till omexamination, med totalt fem examinationstillfällen. Om en student underkänts vid fem examinationer ges inget ytterligare tillfälle. En student som underkänts två gånger på samma examinerande moment kan begära en ny examinator inför nästa examinationstillfälle, genom en skriftlig ansökan till studierektor. Ansökan beviljas om inga särskilda skäl talar emot det.
Vid behov av anpassning för en student med dokumenterad varaktig funktionsnedsättning kan examinator i samråd med studierektor fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter. Dock får lärandemål, innehåll eller förväntade kunskaps- och färdighetsnivåer inte förändras, tas bort eller sänkas.
Under termin 6–8 genomför studenten ett examensarbete som utgör en fördjupning inom huvudområdet kiropraktik och omfattar 15 poäng (motsvarande 10 veckors heltidsarbete). Arbetet kan ha en kvantitativ eller kvalitativ ansats och ska besvara en tydligt formulerad och avgränsad frågeställning med en vetenskapligt relevant metod. Det självständiga arbetet syftar till att studenten ska utveckla förmågan att självständigt värdera, integrera och tillämpa kunskaper inom vetenskaplig metodik. Examensarbetet ger även insikt i forskningsprocessen och förbereder studenten för framtida utvecklings- och forskningsarbete inom manuell medicin. Arbetet handleds av forskare eller lärare med medicinsk och/eller vetenskaplig kompetens inom det aktuella ämnesområdet. För att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten samt att forskningsetiska aspekter beaktas, granskas och godkänns projektplanen av forskningsnämnden vid lärosätet innan arbetet påbörjas. Examensarbetet bedöms av externa granskare med minst docentkompetens och examineras genom en skriftlig rapport samt ett muntligt försvar under opposition.
Utbildningens innehåll och kärna (core curriculum) baseras på utbildningsmålen, men under termin 4–6 har studenten möjlighet att delta i en fristående, valbar kurs om 7,5 poäng utanför det ordinarie programmet. Kursen syftar till att fördjupa studentens kunskaper och kompetens genom möjligheter till både breddning och specialisering inom forskningsmetodik, vilket stärker den vetenskapliga förståelsen och förbereder studenten för fortsatt akademiskt arbete och utveckling inom kiropraktik.
För att möjliggöra en balans mellan idrottssatsning och studier har studenter som är aktiva på elitnivå möjlighet att ansöka om ett individanpassat studieupplägg. Detta innebär att obligatoriska moment, såsom verksamhetsintegrerat lärande (VIL), praktiska lektioner och examinationer, kan schemaläggas utifrån studentens idrottsliga åtaganden. Den individuella studieplanen utformas i samråd med ansvarig studierektor och kräver ett intyg från det aktuella specialförbundet inom Riksidrottsförbundet som styrker elitidrottssatsningen.
Utbildningsplanen implementerades 2025. Student som önskar återupptar studier efter ett studieuppehåll får en individuell studieplan i samråd med ansvarig studierektor för att säkerställa en smidig återgång till utbildningen.
Undervisningsspråk
Undervisningsspråk är svenska men viss undervisning på engelska förekommer. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.
Betygsskala
Som betyg används uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). Betygsskalan framgår av kursplanen.
Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Ansökan om tillgodoräknande sker skriftligt till ansvarig studierektor. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt.
Särskilda behörighetskrav till kurs inom program
Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven framgår av kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna i Kiropraktorakademins studiehandbok.
Riktlinjer för att avbryta verksamhetsintegrerat lärande
Om den studerande visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras kan examinator med omedelbar verkan avbryta den studerandes verksamhetsintegrerat lärande (VIL). I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka moment och kunskapskontroller som krävs innan den studerande ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle. Antalet kunskapskontroller i handlingsplanen begränsas till två gånger. Har den studerande underkänts på sista möjliga examinationstillfället ska ingen handlingsplan upprättas.
Likabehandlingsplan
Studier vid kiropraktorprogrammet ska bedrivas på lika villkor i enlighet med Kiropraktorakademin styrdokument “Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter”.
